Vad är DPIA?
Data Protection Impact Assessment. Konsekvensbedömning som krävs vid hög risk-behandling enligt GDPR Art. 35.
DPIA står för Data Protection Impact Assessment, på svenska konsekvensbedömning avseende dataskydd. Tänk dig att du ska bygga ett nytt rum i huset som drar mycket el. Innan du börjar spikar du upp en ritning och räknar ut om säkringarna klarar av det, så att det inte börjar brinna. En DPIA är precis samma sak fast för personuppgifter: innan du drar igång något som kan vara riskabelt för människors integritet, sätter du dig ner och kartlägger vad som kan gå fel och hur du undviker det.
Enligt GDPR (EU:s dataskyddsförordning) artikel 35 är en DPIA ett krav när en behandling sannolikt innebär en hög risk för människors fri- och rättigheter. Det kan handla om storskalig kameraövervakning, kartläggning av kunders beteende, eller behandling av känsliga uppgifter som hälsa. Du beskriver vad du tänker göra, varför, vilka risker som finns och vilka åtgärder du sätter in för att minska dem.
Det viktiga att förstå är att en DPIA inte är en engångsblankett du fyller i och glömmer. Det är ett levande dokument som du uppdaterar när behandlingen förändras. Den visar också att du har tänkt igenom saken, vilket är guld värt om Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) någon gång knackar på.
Varför är DPIA viktigt för ditt företag?
En DPIA skyddar dig på två sätt. Dels tvingar den dig att upptäcka integritetsproblem innan de blir dyra läckor eller klagomål. Dels är den ett bevis på att ditt företag tar dataskydd på allvar, vilket bygger förtroende hos både kunder och myndigheter.
Struntar du i en DPIA när den faktiskt krävs, kan det i sig leda till sanktionsavgifter. Att göra den ordentligt är alltså både en försäkring mot böter och ett sätt att bygga en trygg produkt från start i stället för att lappa i efterhand.
DPIA i praktiken
Säg att du driver en svensk vårdcentral som vill lansera en app där patienter loggar sina symtom. Det är känsliga hälsouppgifter i stor skala, alltså exakt en sådan situation där en DPIA behövs. Ni går igenom hur uppgifterna lagras, vem som kommer åt dem och vad som händer vid ett dataintrång, och bestämmer att all data ska krypteras och att åtkomst kräver stark inloggning.
På ZORC bygger vi in den här typen av bedömningar redan i arkitekturen, så att integriteten sitter i grunden och inte klistras på efteråt.
Vanliga frågor om DPIA
Vad betyder DPIA?
DPIA betyder Data Protection Impact Assessment, alltså en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Det är en analys du gör innan du startar en personuppgiftsbehandling som kan innebära hög risk för människors integritet.
När måste man göra en DPIA?
En DPIA krävs enligt GDPR artikel 35 när behandlingen sannolikt medför hög risk, till exempel vid storskalig behandling av känsliga uppgifter, systematisk övervakning eller omfattande profilering. Är du osäker är det oftast klokare att göra en enkel bedömning ändå.
Vem ansvarar för att en DPIA görs?
Ansvaret ligger på den personuppgiftsansvarige, alltså det företag eller den organisation som bestämmer varför och hur uppgifterna ska behandlas. Har ni ett dataskyddsombud ska det involveras i arbetet.
Relaterade termer
Privacy by Design
Bygga in dataskydd från start istället för att fixa det sen. GDPR Art. 25 kräver det. Vi gör det automatiskt.
GDPR
EU:s dataskyddsförordning. Reglerar hur företag får behandla personuppgifter. Bryt mot den och böterna landar i miljonklassen.
DPA
Data Processing Agreement (personuppgiftsbiträdesavtal). Krävs när någon annan behandlar personuppgifter åt dig — t.ex. molnleverantörer.
Consent Mode
Googles standard för hur du skickar samtycke till deras tjänster. Consent Mode v2 är obligatoriskt sedan mars 2024.
Schrems II
EU-dom från 2020 som slog ut Privacy Shield. Påverkar all dataöverföring till USA. Lös med SCC eller DPF.
DPF
EU-US Data Privacy Framework. Ersättaren till Privacy Shield. Tillåter datatransfer till certifierade amerikanska företag.